Det är ofta jag tänker på om jag håller på att göra det rätta valet eller inte. Jag frågar mig ofta, varför ska jag åka till USA egentligen? Jag har det ju bra här hemma och jag skulle kunna stanna här.  Men jag har chansen att göra detta så om jag inte gör det kommer jag säkert ångra mig. Därför åker jag iväg. Dessutom säger alla andra utbytisar att det är värt det. Det är nog sant, tänk hur mycker jag kommer lära mig!! Ett till språk flytande! och jag kommer få vänner över hela planeten. Jag kommer aldrig behöva bo på hotell mer haha. 

Men det som skrämmer mig är att jag har ingen aning hur det kommer bli och det kommer absolut inte bli en dans på rosor precis. Allt kommer vara annorlunda, maten, hur folk beter sig, kulturn, ja precis allt. Så om man tänker efter vad ett utbytesår är för något så är det egentligen galet. Jag ska åka ifrån en plats där jag känner igen allt, där jag växte upp, där jag är trygg, till en okänd plats som jag inte vet något om. Men jag tänker att folk överlever även i USA så det kommer jag också göra om jag är tillräckligt modig. Och det tänker jag vara, jag är inte den som ger upp precis! Så, hör och häpna, mina damer och herrar, jag är den nästa svennebananen i Amerikat.